Ja då var det en ny start för en ny blogg. Jag hoppas att denna bloggen får hänga med hela vägen till mållinjen och en bra bit förbi den också.

Jag heter Malin och är född 6:e maj 1990. Jag bor i den lilla metropolen Degerfors. Bor i min lilla etta med kokvrå just nu. Har sällskap av min katt Zid. Har även en hund som heter Alvin, men han blir inte med i spelet så länge till då han ska få ett nytt hem.

Jaha.. Vad är meningen med ytterligare en blogg. Jo det är såhär. Den 11:e november 2010 var jag på läkarbesök pga att jag hade känt mig konstig i hela kroppen samt att mensen krånglat tre månader i rad. Så jag fick en tid 10.45 11/11 2010. Jättenervös var jag. Mycket också för att jag aldrig haft en manlig läkare som kollat mig mellan benen    Men det gick finfint. Han gjorde ett invärtes ultraljud på mig. Och visst fan! Japp! Yes! Mhmm! Jag är gravid!!! Min kära systeryster fick veta det först då hon satt i väntrummet utanför. "Jessica, jag är gravid.." *viskar och petar på magen... Och börjar grina* Visserligen är det tidigt gången som jag är. Är bara i vecka 5. Därför säger jag att jag hoppas att jag har bloggen enda och över mållinjen. Stanna i min mage risgrynet   

JAG ÄR GRAVID! Jag kan inte fatta det. Vet inte hur lång tid det kommer att ta innan det veeerkligen sjunker in att jag är det. Inom mig är jag så jävla glad! Men ändå är jag livrädd också!!

Denna blogg kommer inte publiceras först jag kommit in i den säkrare perioden. Men jag kan ju iaf starta lite smått i smyg   

Puss!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Blir väl kvar på bloggplatsen iaf. Men det går ju inte att göra radbyte. Mycket funderingar kring vad som komma skall. Vem ska man bjuda, kommer folk att vilja komma.. Är rätt van vid att det inte finns tid för mina bjudningar. Men kaanske om jag ...

Tänkte att jag skulle lägga upp ett inlägg om förlossningen. Har inte fått kopia på journalen men fick nåra papper på hur det såg ut när vi var där. Det är räknat från fredag kväll. Vi hade varit på förlossningen sen fredag morgon och jag gick och...

Hur kan vi människor känna så mycket? Varför blev vi ämnade att ha alla olika känslor vi har? Det undrar jag över många gånger. Innan jag födde barn var jag inte säker på nånting. Så mycket velande och hattande hit och dit. För rädd för att ta egna b...

Ibland måste man tillåta sig själv att släppa taget om det gamla även om det kan kännas både tungt och skrämmande. Många gånger gör det ont - men om man tillåter sig själv att både sörja och sakna, gråta en stund, för att sedan kunna ta ett djupt and...

Idag blir min lillkille en månad. Tänk att det redan har gått så lång tid sen vi var på förlossningen och jag kände att jag ville dö =P Undrar då hur fort det första året lär passera..? Det märks att Elliott utvecklas för var dag som går. Man ser det...